Ny vecka

Idag är jag hemma med barnen eftersom dagis är stängt för planering. Och imorgon bär det av till Tärnsjö sadelmakeriskola för föreläsning om damsadlar!
Det ska bli så kul att komma upp dit igen och hälsa på =)
Nya elever men det är samma instruktörer som när jag gick.
Och jag ser fram emot att lära mig mer om damsadlar.

I lördags var vi på Färjestads travbana i Karlstad och såg många fina nordisar.
Karin gjorde bra reklam både för mig och sitt eminenta ekipage. Och fint väder var det, iallafall under hela tiden vi var där.

Har också hunnit med att läsa ut " Hjälp, vem är jag " av Caroline af Ugglas och UKON. Jag var lite skeptisk i början, men det visade sig vara en bra bok. Helt klart annorlunda att skriva ner sina egna terapisessioner. 
Ett parti som hon skrev tyckte jag var klockrent, hon beskrev det som jag själv känner: ( förutom att vara orädd för döden då )

" Nu när jag själv är förälder förstår jag hur svårt det måste ha varit för mina egna föräldrar. Jag var ju som barn totalt orädd för döden. Jag tänkte: Dör jag så dör ja. Vem bryr sig? Inte jag iallafall. Jag fattade inte den enorma kärleken en förälder har till sitt barn. Jag är mina föräldrar evigt tacksam för att dom har orkat, orkat och åter orkat. Att hjälpa mig, stå upp för mig, bråka med mig, tjata på mig. Inte bara lämnat mig där och sagt åt mig att skylla mig själv. Hade jag lämnats  att skylla mig själv skulle mitt liv och mina värderingar inte sett ut som dom gör idag. Att som förälder, eller varför inte bara som medmänniska, stå upp för någon annan. Att inte sätta sig själv i främsta rummet. Det kanske det som är att leva. Som sången säger: "Frihet är bara ett annat ord för att ingenting ha kvar." Oh, tack gode gud för varje dag som vi har varandra.  "  Caroline af Ugglas

Så sant, så sant